nathalies målarburk

Mitt halsont har än så länge inte gått över, fan.

Idag har jag haft Bowser och Gibbson ensam för husse var och jobbade. Det gick jätte bra att ha de själv, att gå ut med två hundar är inte jätte mycket jobbigare än att gå ut med en. Det skulle gå galant om den ena slutade dra och den andra inte sprang runt benen på en när någon hund skäller på honom så att han blir rädd.

Näe, men det gick faktiskt oväntat lätt att gå ut med båda två. Efter mer träning kommer jag inte ens behöva ha koppel på Gibbson. Det är mitt mål. Han blev förresten 14 veckor i tisdags, tiden går så snabbt. När någon frågar hur gammal han är svarar jag alltid en vecka mindre än vad han egentligen är för att man glömmer.

Imorgon tänkte jag cykla ner till mitt nya jobb och hälsa på mina nya arbetskamrater. Det ska bli roligt, spännande och nervöst. Det är helt underbart att tänka att jag har ett jobb, visserligen halvtid, men jag kan ju inte jobba mer pga av studierna. Det är så skönt!

Gibbson min buse är för söt! Han har ju kommit på att man kan krypa in mellan glaskivorna i mitt vardagsrumsbord. Jag har ett runt bord på hjul med två våningar, på den första våningen ligger lite tidningar och glasunderlägg, där kryper Gibbson in och lägger sig och somnar. Han låg och sov och hade gjort det ett tag när jag tänkte att nu ska jag passa på att ta kort. Vad tror ni händer? Precis när jag trycker upp kameran i mobilen då klättrar han ur och lägger sig vid soffan. Så himla typiskt! Jag har en bild från första gången han klättrade in där men min mobilkamera är så dålig och det är en mörk bild så det känns inte som att det är någon mening att lägga upp den. Jag får vara mer beredd nästa gång helt enkelt.

Just nu kom Bruno och letade efter Gibbson, jag sa att han ligger väl inne i vardagsrummet med dig men det gjorde han inte. Bruno hittade honom på toaletten, mellan toalettstolen och väggen, det är ungefär 2 dm brett. Gibbson älskar små utrymmen, han har precis förstått att han inte kommer in under soffan längre och lägger sig därför med kroppen utanför och huvudet under soffan. Nu har han kommit in till mig, han ligger under skrivbordet med huvudet på min fot. Mattes underbara tokmys kille!

Får se om jag kan cykla ner till förskolan imorgon, Bruno fick jobb imorgon igen och då är jag ensam med jyckarna igen. Kan inte riktigt låta brorsorna ta alla tre hundarna heller, så vi får se hur vi löser det.

---