nathalies målarburk

Då har en ny vecka börjat igen och med den nya uppgifter i skolan. Jag var duktig och tog mig upp hyffsat tidigt idag även fast jag jobbade eftermiddag för att sätta mig ner och titta på lite föreläsningar samtidigt som jag stoppade i mig frukosten. Efter föreläsningarna kollade jag igenom lite uppgifter och funderade lite.

När klockan började närma sig arbetsdax tog Bruno med sig Gibbson för att lämna honom hos mamma som var hemma på grund av att hon är så sjuk. Gibbson blev lämnad och Bruno åkte på sin uppföljningsintervju eller vad man kallar det och jag cyklade iväg till jobbet.

Barnen blev jätteglada när jag kom dit och jag satte mig ner och lekte lite med de och efter en stund var det dags för mellanmål. Efter mellanmålet gick vi ut och det var jätteskönt ute! En riktigt fin höstdag och tiden sprang iväg och helt plötsligt var det dags att gå hem igen. Eller hem cyklade jag inte, jag cyklade till mamma och pappa för att hämta Gibbson och där väntade också husse. Det hade gått jättebra på intervjun och på provet han hade fått göra, så nu håller vi alla tummar och tår vi har!

Vi övade på att cykla med Gibbson lite eftersom jag hade cyklat från jobbet och Bruno hade glömt sin cykel hos mamma och pappa igår. Det gick ganska bra faktiskt, vi får fortsätta att öva på små sträckor. Det är bra att mamma och pappa bor så nära, då kan man träna lite på vägen dit eller hem med Gibbson. Springa brevid cykeln, gå fot, och gå lös och allt sådant. Han är så duktig min lilla kille!

Jag måste berätta, igår pratade vi om att zaco drömmer väldigt mycket hemma hos mamma och pappa och att Gibbson kan låta ibland men inte speciellt ofta. Så inatt, vid halv två, jag och Gibbson låg och sov i sovrummet och Bruno satt i vardagsrummet och spelade nhl, då helt plöstligt vaknar jag av att Gibbson bara tjuter och gnyr och ylar och bara skriker! Jag har aldrig hört en hund låta så förut, inte ens när hunden jag växte upp med, Boss, klämde svansen! Gibbson verkligen skrek och jag fick panik och försökte se vad som hände och började bli allt mer orolig och sa åt honom att lugna ner sig. Mitt hjärta satt i halsen och jag var så rädd. Gibbson bara for runt på samma ställe och skrek, då hör jag Bruno komma springande och så tänder han. Jag vet inte om Gibbson vaknade av det eller så men då helt plöstligt slutade han och satte sig ner och var helt anfådd och orolig.

Stackars krake, han måste ha haft världens läskigaste mardröm eller något sådant! Det där ljudet verkligen skar i mig och jag hoppas han inte behöver vara med om saker som får honom att låta så även om det bara är drömmar. Just nu ligger han under mig och ser sådär otroligt söt ut som bara han kan. Go'natt

---